Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATT
oss derföre så mycket mera, att Layard gjort så föga afseende
på de ursprungliga chaldeiska sagorna om Xisuthrus och den
stora öfversvämningen och de dertill hörande astronomiska be. .
räkningarne. De cbaldeiska sagorna om menniskoslägtets urtid
stodo bland alla forntidens traditioner i närmaste öfverens-
stämmelse med de Mosaiska, och hade utan tvifvel med dessa
en historisk förbindelse. Men deras tidiga astronomiska bild-
ning och deras noggranna månobservationer komma oss att hos
dem vänta en betydlig grad af kronologisk säkerhet i deras
"historia, så snart den lemnat sagans och beträdt verklighetens
område. Lepsius har i sin Inledning till ”Die -Chronologie E-
gyptens”, hvaraf första bandet utgaf$ förledet år, sammanställt
de hos Syncellus och Eusebius från Berosus lånade kronologi-
ska data, och kommer efter reduktionen af deras cykliska tal
till den öfvertygelse att babyloniska historiens början måste
ligga omkring tjugufem sekler bakom vår tideräkning. Vi
kunna här blott antyda detta ämne. Öfver förhållandet mellan
de två mäktiga mesopotamiska hufvudstäderna Babylon och Ni-
niveh råder ännu en djup ovisshet. Här, liksom öfverallt,
kunna vi hittills föga mer än uppkasta frågor, hvilkas möjliga
lösning beror på en fullständig bekantskap med inskrifterna. -
Samma förhållande råder äfven i afseende på det gamla
Assyriens. religion och konst. För religionen skiljer Tayard
emellan två stora perioder, den ena utmärkt af en ren Sa-
beism, ungefär såsom Indernas och zendfolkets äldsta dyrkan,
den sednare företeende en med den zoroastriska likartad dua-
lism, till hvars förklaring ban också antager en assyrisk Zoroa-
ster. Den vingade figuren i cirkeln, som på de persepolitanska
och assyriska afbildningarne beständigt ses sväfva öfver konun-
gens bild, förklarar ban deremot såsom en representation af
Baal, hvilket svårligen är tänkbart: Den assyriska konsten anser
han för den första och renaste perioden sjelfständig och obe-
roende af den egyptiska; men den är ursprunget till den per-
siska och af Perser förd till Mindre Asien, der den i de lyci-
ska minnesmärkena lemnat spår efter sig, och har så på denna
väg kommit till Grekland. Kritiken skall i sinom tid taga
dessa åsigler om händer; här är det nog att i korthet hatvar
antydt de | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
