Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AT8:
Omkring medlet af sommaren 1847 voro de af Brittisk
Museum beviljade fonderna uttömda, och Layard måste der-
före afbryta sina arbeten. Han bade ännu icke träffat några
spår af tak eller ytterväggar. Gallerierna voro vanligen smala,
och då inga tecken till fönsteröppningar förekommit, är det
troligt att midten af taket varit lemnad öppen för att insläppa
ljus, och på sin höjd för regntiden varit försedd med en rör-
lig betäckning. Ytterväggarne voro sannolikt blott af tegel,
förmodligen målade; det är ej gerna tänkbart att de varit,
liksom insidörna, garnerade med dyrbara och lättförstörliga
alabasterskulpturer: = För öfrigt är det naturligt att dessa
skulpturer blott genom den jordmassa hvari de vid förstö-
ringen blifvit inbäddade kunde räddas från en fullkomlig för-
störing. Af denna anledning lät också Layard vid sin afresa
med jord igenkasta alla de rum och gångar hvilkas skulp-
turer han ej kunde bortföra. Vid vissa af byggnaderna, som
synbarligen varit förstörda af eld, kunde ingenting rubbas;
enär alabastern sönderföll till stoft så snart den blottställdes
för den yttre luften, och knappast höll ihop så länge att dess
bilder och inskrifter kunde aftecknas. Huru ofta hafva ej ök-
nens vindar upprört den lätta mylla som gömmer dessa skatter,
och lemnat fritt spel för luft och regn att till fullo förstöra
dem. Huru ofta hafva ej vilda border bland dessa grushögar
slagit sina läger, odlat sina flyktiga skördar eller tumlat om
i blodiga strider med sina fiender. Huru ofta har ej den vid-
skepliga Turken, den rofgiriga Araben i dessa högar drömt om
guld och gräft efter skatter, fastän af helt annan art än dem
Botta och Layard funnit. Kunna vi då undgå att varseblifva
något högre än blotta slumpen uti den skickelse som så länge
bevarat dessa ruiner från att ofredas, till dess den allmänna
bildningen lärt att inse deras betydelse och språkforskningen
mognat för lösningen af de gåtor som innebållas i deras in-
skrifter 7? |
Efter några mindre betydande gräfningar i Kalab Shergat
och Kouyunjik, i hvilket ställe Quatremére i sin ofvanföre om-
nämda afhandling velat återfinna Xenopbons Kamwai, återvände
Layard Midsommarsdagen 1847 från Mosul till Constantinopel
och vidare till Frankrike och England. På hans fesa genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
