Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅA 89
det är förvämligast på denna grund som Hincks och andra
velat identifiera dessa tre konungar med Bibelns Salmanassar
eller Sargon, Sanherib och Asar Haddon. Rawlinson anser
deremot de bibliska konungarne motsvaras af sednare monar-
ker, hvarom ännu blott strödda underrättelser finnas, och af
hvilka en hade förstört centralpalatset i Nimrud och med dess
bilder beprydt det sydvestra på samma ställe. Af denna för-
störing slutar han också, att regenterna af denba sednare as-
syriska dynasti omöjligen kunnat tillhöra den äldsta ninivitiska
familjen, från bvilken deremot Hhorsabads- och HKouyunjiks-
konungarne otvifvelaktigt härstammade i rätt nedstigande linea.
dö af dessa konungar hafva efterlemnat inskrifter nä-
stan lika omständliga som obeliskens, men hvilka utrymmet
ej tillåter oss att vidare beröra. De afhandla alla krigsbe-
drifter och vidsträckta eröfringar; somliga hafva derjemte ett
religiöst innehåll. Om , Kborsabad-konungen "förekommer en
märklig uppgift, att ban under sina krig i Phoenicien skänkt
en af dess intagna sjöstäder, förmodligen såsom belöning för
biträde till sjös, åt konung Metbati af Athini, och Rawlinson
tänker härvid på Melanthus, som regerade i Atben kort efter
de första joniska familjernas fllyttning: Oss förekommer det
nog sangviniskt af honom att Sv söka jemförelsepunkter för
sin assyriska kronologi bland så aflägsna data i den grekiska
5
landsman Grote, 1 sitt berömda arbete öfver Grekland, snart
sagdt nedrifver all historisk verklighet bortom Olympiaderne.
Vi hafva anmärkt att Rhorsabad-konungen- ej nämner sina för-
fäder. Nu påstår Layard att han nyligen i en tunnel vid flo-
den Zab funnit en inskrift som uppräknar dem. Om då Nim-
ruds konungar, såsom Rawlinson antager, regerat i trettonde
eller tolfte seklerna före vår tideräkning, torde Hhorsabads
dynasti böra hänföras till det elfte eller tionde: Han lägger
nemligen Herodots uppgift till grund för sin assyriska krono-
logi, och antager derföre början af trettonde seklet såsom
perioden för assyriska väldets första grundläggning. För öf-
rigt tror han ej med Layard, att någon utländsk eröfring eller
våldsam inre omhvälfning orsakat interregnum mellan Calab-
och Khorsabad-dynastierna. För konungarne efter Assar-adon-
historien, medan den nyare forskningen och förnämligast hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
