Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
assar finnas inga. sencalagiska serier, och de kunna ej fästas
vid några bestämda epoker, oaktadt äfven af dem vidsträckta
eröfringar omtalas. Äfven deras namn äro osäkra, ehuru Raw-
linson tror sig i döm upptäcka ett närmande till den -babylo-
niska dialekten. Layard har nyligen upptäckt son och sonson
af ofvannämde Åssar-adon-assar, äfvensom ett par nya Hhor-
sabad-konungar, men ännu finnes ingen möjlighet att identi-
fiera dem med historiska personer. Slutsoumman af de gjorda
upptäckterna blir således för Assyriens kronologi: väldets
grundande omkring 1300 eller 1250 f. Chr., Nimrud-dynastien
till 1100, interregnum till omkring 1050; då FRhorsabad-serien
börjar med Arko-tsin, hvilket sednare datum får ett ytterli-
gare stöd deri, att den egyptiska Biarku, hvilken i hans in-
skrifter omtalas såsom af honom besegrad, låter sig utan stor
svårighet identifieras med konung Pehor, som var den femte
regenten af den tjuguförsta egyptiska dynastien.
Detta är allt hvad vi för ögonblicket veta om ett af mensk-
lighetens tidigaste välden. Det må vara litet nog, men det
är ändå oändligt mer än intet; och det ökas med hvarje dag,
till dess det vestra Asiens äldsta öden skola ligga lika så klara
för oss som Roms och Greklands. Vi hafva sökt att i flyktiga
drag teckna gången af en forskning som redan för sin method
förtjenar att betraktas och beundras. Man liksom gräfver upp
hela historiens grund, man vänder, granskar och skärskådar
hvarje liten. stenskärfva, innan man infogar den i den nya
byggnaden, och man förvånas öfver de dyrbara materialier
man upptäcker bland spillrorna af den klassiska fornverlden,
hvars lemningar man så ofta ransakat och hvars innebåll man
trodde sig så väl känna. På sådant sätt kan studiet af denna
fornverlds språk blifva något ädlare än ett blott och bart
verktyg för en pedagogisk grofhyfling, i samma mån det för
denna förrättning blir umbärligt, och, vi våga säga, olämpligt.
Men om sjelfva forskningens gång och method är lärorik och
intresseväckande, så äro dess resultater det ännu mer. Der
vi blott drömde om barbari och despotism, groft afguderi och
råa seder, visar oss denna forskning en hög kultur, ett ord-
nadt, ofta nästan konstitutionellt samhällsskick, en djup: och
klarsynt spekulation och en betydlig förfining i seder. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
