Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Litteratur-Öfversigt - [60] Brunius. Skånes Konsthistoria under Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar. Dessa båda landskaper”ega ’detföre talrika”g
af utmärkt konstvärde, och det är med dem 3
byggnadshistorien måste begynna. Såsom "en sådan
af betydelsefallaste art helsa vi föreliggande arbete.
Prof: Brunius bar icke allenast såsom arkitektomiek. skrift.
ställare gjort sitt namn bekant bland svenska allmänheten. Be-
skrifningarna öfver Helsingborgs Kärna och Lunds Domkyrka,
samit hans arkeologiska och antiqvariska resa, utgifven 1859,
äro bekanta för alla dem som i någon mån ölresseta sig för
Sveriges byggnadsminnen. Ett ännu betydligare inflytande på
den arkitektoniska bildningen i Sverige har han utöfvat såsom
praktisk arkitekt, genom de talrika byggnadsföretag och re-
staurationer som en längre tid igenom varit öfverlemnade åt
Hans omedelbara ledning, eller dock i det hela inrättade efter
hans råd och anvisning: Vi kunna således i hans skrifter vänta
långt mer än utgjutelser af ett formellt odladt konstsinne;
öfver allt framstår den praktiska byggmästaren, i kritiken af
anordningen likaväl som af byggnadsämnena. I sina allmänna
betraktelser är ban sparsam, och beskrifningarnas exakthet är,
såsom sig bör, hufvudsaken. Blott tillfälligtvis berör han nå-
gra af medeltids-arkitekturens allmägäsre: principer, såsom
grundtalet, beräknadt efter midtqvadraten, ’d. v. 8. den area
som innehålles i hufvudskeppets skärning med tvärskeppen,
och hvarmed hela kyrkans rymd är jemt mätbar. Mot antalet
af skeppets qvadrater svarar äfven antalet af pelare samt fön-
ster- och dörröppningar. Men utan tvifvel gifves utom det af
Hr Brunios anförda grundtalet äfven andra talförhållanden,
som ligga till grund för- de isynnerhet vid kyrkor af öfver-
gångsstilen så ofta förekommande irregulariteter, såsom dörrar
och fönster anbragta osymmetriskt och räta linier brutna ge-
nom afvikelser som ej kunna vara tillfälliga. Vi erinra om"
den praktfulla St. Nicholaus i Visby, der icke allenast fönster-
rosacen öfver södra bufvudportalen är betydligt framskjuten åt
korsidan, utan äfven en af de norra pelarne icke obetydligt in-
skjuten på bufvudskeppets area.
I första afdelningen behandlar Hr Brunius Medeltidens
byggnadskonst i allmänhet. Han har deri sammanställt de
upplysningar man bar att tillgå om Nordens äldsta kyrko-
byggnader. Den äldsta helgedom i Skåne som blifvit upp-
förd af sten, är Heligkorskyrkan i Dalby, som grundlades af
Sven Estridsson vid medlet af elfte seklet. I Dalby inrätta-
des af denne konung ett biskopsstift, med Egino till sitt öfver-
hafvud, hvilken uppbyggde många herrliga tempel, så att pro-
vinsen vid hans tid baft ända till 300. Sven Estridssons bro-
der HRraut grundlade omkring år 1055 domkyrkan i Lund, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
