Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Litteratur-Öfversigt - [60] Brunius. Skånes Konsthistoria under Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
år 1143 invigdes af Erkebiskop Eskil: Under Valdemar den
stores regering 1157—1182, och medan den berömde Absalon
innehade Erkebiskopsstolen i Lund, anlades många nya kyrkor,
och de gamla, som Vendiska sjöröfvare förstört, uppbyggdes
ånyo. Det var äfven vid denna tid som Gottland fick sina flesta
landtkyrkor; de äldsta, såsom Stenkyrka, Atlingbo och Fardhem;
bära årtalen 1030—1050; huru tillförlitliga de må anses lem-
na vi derhån. Från början och medlet af tolfte seklet daterar
sig deremot med full säkerhet mängden af gottska landtkyrkor,
och de äldsta af Visby ruiner, bvaribland äfven den extra mu-
ros belägna St. Göran, tillhöra otvifvelaktigt samma tidehvarf.
= De :offentliga byggnader som funnos i Rom före och un-
der kejsartiden, och kallades basilikor, förvandlades sedan
christendomen blef statsreligion i kristna tempel och kallades
xvoroxei , Herrans hus. Det är från dessa byggnader, som ha-
de” kroppåståk: och af kolonnader delades i hufvud- och sido-
"skepp samt på ena gafveln ett balfrundt utsprång för tribu-
nen, som den kristna tempelbyggnaden utgick, och den be-
römda Sophiakyrkan i Constantinopel företer denna grundform.
Efter hand fingo de till utrymmets ökande sidobyggnader , i form
af ett kors; det kallas latinskt när stammen är längre än tvär-
trädets armar, grekiskt när den förra är lika med de sednare.
Upsala” Domkyrkas- korsform är således den latinska; likaså
Lunds och Dalbys, och de flesta större kyrkor som tillhöra
rundbågsåldetn. Tornen voro till en början beräknade på för-
svar mot fiendtliga anfall: när ringklockor uppfunnos fingo de
sin plats i deras ög åfdelniögars. i de nedre lemnpades platser
åt de nyomvände. För sitt krigiska ändamål voro tornen för-
sedda med skottgluggar och vapen, och hela kyrkan kallas
derföre stundom ett kastell; castrum. Dessa torn öfversköto
i norr och söder ofta kyrkans bredd, och delade sig någon
gång vid sista tredjedelen af sin höjd i tvenne smärre torn.
Vi känna i det öfriga Sverige intet sådant kyrkans bredd öf-
verskjutande torn, hvilket Hr Branius anser för den vid rund–
bågskyrkor ursprungliga formen, om icke måhända Hamra kyrka
på Gottland, ehuru den ursprungliga planen tyckes hafva blif-
vit vid ombyggnader betydligt förändrad. Trenne af Skånes
kyrkor hafva runda torn, hvilket är en stor sällsyntbet. Runda
eller fyrkantiga torn, på några famnars afstånd från sjelfva kyr-
kan, äro dérenint på Gottland särdeles vanliga, och deras kri-
giska bestämmelse röjer sig ännu i allmogens benämning, ka-
stäl. Såsom en ännu större sällsynthet torde här böra anföras
det åttkantiga med gallerier rundtomkring omgifna, oaktadt
sin genom jordskalf lidna stympning ännu alltid sköna, tornet
till" Lärbro kyrka på Gotttand: Om denna byggnad, hvartill
z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
