Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Litteratur-Öfversigt - [60] Brunius. Skånes Konsthistoria under Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
"garna. Dock, rika välsignelser hafva u
deras uppförande erfordrade ej blott guld utan
en af svett och
blod vattnade jordmånen; Nordens upply ” bildning och
sjelfständighet är fostrad under dessa helgedom alk. Men
e
och kunskaper, och dessa kunde den tiden blott sökas hos de
andlige. "Biskoparne- voro i allmänhet utmärkte lärde och konst-
närer, och vissa munkordnar, såsom Benediktinerne, voro be-
römde för sina förträffliga skolor både för lärdom och slöjder.
De förnämsta utländska kathedralers byggmästare voro bisko-
par och andlige; den berömda HKölner-dömen anlades af Erke-
biskop Konrad> år 1248, med ledning och biträde af den
store byggmästaren Pikop. Simon i Paderborn. Så äfven i
Danmark och den öfriga Norden, och då, såsom vid de stora
kathedralernas anläggning, skicklighet felade landets andliga,
inkallades utländningar. — Bernhbardinermunkar byggde Varn-
hems sköna klosterkyrka, äfvensom den icke mindre utmärkta
Mariekyrkan i VWaä i Skåne. Skara domkyrka byggdes eller
åtminstone fullbordades af Biskop Ödgrim; den invigdes 1134.
Kol, Biskop i Linköping från 1160, var äfven en stor bygg-
Wislire, och en ansenlig brobyggnad bär ännu hans namn.
Också tillerkände vid denna dd lagen åt biskoparne en oin-
skränkt makt öfver kyrkorna, deras byggnad och deras in-
komster. Först då de förvärfvat- politisk betydenhet och för
den verldsliga makten åsidosatte sina högre pligter, och då
med - klosterdisciplinens förfall de lärda ”brödraskapen ned-
sjönko i försoffning, laster och okunnigbet, öfvergick bygg-
nadskonsten efterhand i lekmännens bänder. För att upp-
bygga Upsala domkyrka inkallades år 41287 från Paris Sten-
huggaren Etienne de Bonneville med tio mästare och lika mån-
a gesäller. Med reformationen öfvergåfvo de andliga helt
och hållet den högre byggn idsbönsken > och lekmän användes
; Hill utförande af alla betydligare och konstmässigare arbeten.
Sverige har få monumenter af sednare öfvergångs- och
spetsbågstil;- några förekomma dock i Skåne och äro af fr
Brunius på ett lärorikt sätt beskrifna. Utrymmet nekar oss
att meddela något derom, och vi måste äfven med tystnad
förbigå de sista två afdelningarne, om den profana byggnads-
könstons: och de lemningar af bildande konst som varit före-
mål för författarens lärda granskning. Hr Brunius beklagar
> sjelf, och hans läsare måste ännu mer beklaga, att han blott
> kunnat meddela ett ringa antal plancher. Att ban valt geo-
metriska teckningar i stället för perspektiviska, lärer en hvar
billiga. Tillräckligt ofog har blifvit inom byggnadskonsten
Fhjedrifvet med bönokamnssn på exakthetens bekostnad, eller
öfverhufvud med hvad man kallar sköngeisteriet, och det är tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
