Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Styffe, C. G. Nordamerikansk Litteratur. Emerson’s ”Representative men” - Napoleon, Verldsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Han ser skarpt hvad en sak hänger på, kastar sig snabbt på
sjelfva motståndspunkten och åsidosätter alla andra konsidera-
tioner. Han är stark i att genom instinkten finna det rätta
sättet. Fan flög aldrig oförväget till segren, utan vann batal-
jerna i sitt bufvud, innan han vann dem på slagfältet. IHans
förnämsta hjelpmedel äro hos honom sjelf: han begär råd af
ingen annan. År 4796 skrifver han till Directorium: ”Jag
bar ledt fälttåget utan att fråga någon om råd. Jag skulle
icke hafva uträttat någonting godt, hade jag varit tvungen att
rätta mig efter annat folks åsigter. Jag har vunnit några för-
delar öfver öfverlägsna arméer, äfven då jag var i brist på
allt, emedan öfvertygelsen, att edert förtroende var fästadt vid
mig, gjorde mina handlingar lika snabba som mina tankar.
Ända ned till närvarande dag är historien full af konun-
gars och regenters svaghet. De äro en menniskoklass som
förtjenar medlidande, ty de veta ieke hvad de böra göra. De
hungrande väfvarne (i Schlesien) lyfta armen för att få en bit
bröd; konungen och hans ministrar, icke vetande någon råd,
möta dem med bajonetter. Men Napoleon förstod sin sak.
Han var en man, som i hvarje ögonblick och i hvarje fara
visste hvad som dernäst var alt göra. Det är en stor tröst
och en själsuppfriskande syn, icke blott för konungar utan
för medborgare. Få menniskor hafva något nästa ögonblick,
de lefva ur hand och i mun, utan någon plan, och stå alltid
vid ändan af sin bana, efter hvarje handling väntande på en
impuls utifrån. Napoleon hade varit den första man i verlden,
om hans syften varit oblandadt det allmännas. Såsom han
är, ingifver han förtroende genom den utomordentliga en-
heten i sin handling. Han är fast, bestämd, sjelfförnekan-
de, eftersättande sig sjelf, offrande allting för sitt ändamål,
— penningar, arméer, generaler och äfven sin personliga sä-
kerhet; han låter sig aldrig i likhet med vanliga äfventyrare
biändas och missledas af glansen af sina egna ressurser. ”Till-
fälligheter böra ej leda politiken, säger han, utan politiken till-
fälligheterna. Att låta sig bortföras af hvarje inträffande hän-
delse, är att hafva alls intet politiskt system.” Hans segrar
voro endast lika så många öppnade vägar, och han förlorade
i det närvarande ögonblickets glans eller bekymmer aldrig ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
