Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Styffe, C. G. Nordamerikansk Litteratur. Emerson’s ”Representative men” - Napoleon, Verldsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soåtkomlig inom sina förskansningar. Sjelfva hans anfall var al-
drig modets ingifvelse, utan den kloka beräkningens resultat.
Hans försvarsideal var att alltid vara den anfallande parten.
”Min dristighet, sade han, var stor, men af en kall natur.” I
ett af sina samtal med Las Casas anmärkte han: ”Hvad mora-
liskt mod angår, har jag aldrig träffat något af det rätt gry-
ningsvakna slaget: jag menar oförberedt mod, sådant som är
nödigt vid oväntade händelser, och som i trots af oförmodade
händelser lemnar omdömet fullt fritt att fatta ett beslut.” Han
tvekar icke att förklara, att han sjelf var i utmärkt grad be-
gåfvad med detta ”gryningsvakna mod”, och att ban hade fun-
nit högst få personer, som i detta hänseende kunde jemföras
med honom. :
Allting berodde på noggrannheten af hans kombinationer,
och stjernorna voro icke mer punktliga än hans aritmetik. Hans
personliga uppmärksamhet sträckte sig ned till de minsta detal-
jer. ”Vid Montebello beordrade jag Kellermann att anfalla med
åttahundrade man till häst, och med dessa tillintetgjorde vi de
sextusen ungerska grenadiererna, midtför det österrikiska kaval-
leriets ögon. Detta kavalleri var en half lieue aflägset och behöf-
de en fjerndels timma för att anlända på bataljfältet: jag har
anmärkt, att det alltid är dessa fjerndelstimmar som bestämma
utgången af en slagtning.” Förr än han inlät sig i batalj
tänkte Bonaparte föga på hvad han skulle göra i händelse af
framgång, men mycket på hvad han skulle göra i den händelse
lyckan svek bonom.” Samma klokhet och goda takt utmärker
allt hans görande och låtande. Hans instruktioner till sin
sekreterare i Tuilerierna äro värda att ihågkommas. ”Kom
om natten så sällan som möjligt in i milt rum. Väck mig
aldrig när ni har någon god nyhet att meddela mig; dermed
är allsingen brådska. Men då ni har någon elak nyhet att
meddela mig, så väck mig i ögonblicket, ty då är icke ett
ögonblick att förlora.” Det var en originell ekonomi af sam- :
ma slag, som då han var general i italienska arméen ingaf ho-
nom sitt bekanta infall med afseende på hans högst besvärliga
brefvexling. Han befallte Bourrienne att icke öppna något
bref förr än efter tre veckors förlopp, och anmärkte då med
tillfredsställelse, huru en betydlig del af korrespondensen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
