Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru vår bok fick sig titel, af Emil v. Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU VÅR BOK FICK SIG TITEL XIII
Det bryderi, som var härmed förenadt, fattas bäst af hvarje
fader, på hvars armar man lagt hans nyfödda. Hvad skall detta
barnet heta? frågar han sig sjelf, under det han med ett halft
strålande, halft bekymmerfullt leende gungar kärlekspanten af och an.
Skall han få ett mildt och välklingande namn? Måhända skulle
han derigenom vinna insteg hos menniskorna. Eller bör han få ett
kraftigt ljudande namn? Kanske skulle detta bättre hjelpa honom
fram i kampen för tillvaron. Ack! huru erhålla ett namn som
bringar lycka åt mitt barn?
Alldeles samma frågor gjorde sig denna boks fäder, hvilka, i
likhet med guden Heimdalls mödrar, voro till antalet många.
Deras bekymmer hade ytterligare tillspetsats af den lärde förläggaren,
som icke en utan flere gånger förmanat dem: Sen nu bara till, att
boken erhåller en bra och lämplig titel! En god titel, mine
vänner, bör vara lagom lång och lagom kort, pikant och värdig,
ori-ginel och lättfattlig, ny och förtrolig, derjemte välljudande,
innehållsrik, kraftig och betecknande. En sådan titel masten I anskaffa!
En dylik titel är som den der hästen, hvilken Richard III önskade
sig i drabbningens tummel; med den skall eder bok rida sig till
ett konungarike. Visserligen är, det medgifves, innehållet hufvudsak
i en bok, och jag sjelf förlägger, såsom I veten, uteslutande böcker
med godt innehåll; men icke hvarje god bok har haft god
framgång, hvaremot mången dålig bok fått en strykande åtgång. Hvarpå
har detta berott? Jo, på titeln, endast och allenast på titeln!
Titeln på en bok liknar anletet hos menniskan. Det fagra anletet
väcker intresse, det fula eller intetsägande möter likgiltighet. Efteråt
finner man ofta, att den fagres karakter är föga prisvärd, den fules
deremot förträfflig. Men misstaget har skett. Den förre har vunnit insteg
öfver alt, den senare har vandrat sin väg obemärkt, oläst så att sägar
mången gång ända in i grafven. Derför, mine vänner, ställen för
all del så till, att eder bok far sig en bra titel!
Dessa allvarsamma förmaningar instälde sig naturligtvis i
ut-skottsledamöternes minne, då de nu voro samlade för att besluta i
saken. En högtidlig stillhet rådde, och först sedan ordföranden
för tredje gången uppmanat de närvarande att framlägga sina
förslag, uppsteg en af ledamöterne och yttrade, under de öfriges djupa
tystnad, med nästan bäfvande röst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
