Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollvattnet, af — th —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o TROLLVATTNET
dagen, drömde derom om natten och talade derom, då
de åter väcktes om morgonen. Att draga upp till
jorden blef det mål, hvartill de alla sträfvade, dit skulle
de, sedan först barndomens tid förgått.
Tiden förflöt, sönerne växte till män och drogo
med sin fader upp till jorden på jagt. Men deras syster
Bjärt satt hemma. Hon var ännu ett barn och det
höfdes icke en mö att lemna sin faders gård. Hon
satt altså qvar i det undangömda hemmet och tvann
trådar af bergets silfver och längtade bort från de
praktfulla, men skumma salarne upp till den i solljus
badande jorden. Om aftonen var det en stolt syn att
skåda, då Al valde och hans söner återvände från
jagten, hvar och en med sitt byte. Den ene bar en björn,
en annan en elg, den tredje en uroxe kastad öfver
axeln, och alla voro glade, prisade sin fångst och talade
om dagens faror och äfventyr. Men Bjärt sporde ifrigt
efter den öfre verlden, och bröderne svarade gerna på
hennes frågor; dock slöto de alltid med att tillfoga:
»Väl må det vara vänt deruppe, men här i hemmet är
dock allra vänast.»
Det var likväl det som deras syster icke trodde,
och hon satt dag efter dag längtande och trånande i
bergasalen.
Så kom en dag, då fader och bröder efter vanan
dragit upp på jagt i den öfre verlden och Bjärt satt
ensam der hemma. Nu var äfven farmodern död och
den unga mön tyckte sig vara ännu mera ensam, men
också mera fri. Hon gick långsamt med dröjande steg
till bergadörren, darrande drog hon bort de tunga rig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
