Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
PÅ GAMLA DAGAR.
Nej, skådebanan prof var karakterer.
Der finnas slike ock att välja på:
Guld, silfver, murbruk, vax, stål då och då,
Ja »hvita plåstret» kan man också få.
Fanny (smekande).
Men du år bara stål.
Alfhild.
Nej bara guld.
Fanny.
Och mycket vaxl
Gubben.
Jag är en fader huld
Och öm, men kanske dock för litet vaken,
Det är väl alt hvad ni förstår af saken.
Alfhild.
Hvad menar han?
Fanny. .
Såg du hans skarpa blick?
Gubben.
Men jag från ämnets rätta kosa gick.
Jag talat blott om mannen och hans strider;
Men vet ni väl hvad scenens qvinna lider?
I lifvet mannen skapades för strid,
Men qvinnans stora sändning heter frid.
Tror ni, att scenen är ett, fridens tempel,
Att der serafer sväfva upp och ner
Bland pelarne så der som till exempel
I en balett sylfiderna man ser?
När får en stackars scenens konstnärinna
Väl vara hvad hon skaptes till — en qvinna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
