Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ GAMLA DAGAR.
239
En ann’ Christina Nilsson, hon med toner
Uti beundrans boja slår nationer.
Och tar sin perltribut från kejsartroner.
gubben (öfverraskad).
Ptro! Hvem har lärt dig detta blomsterspråk?
Fanny.
Ack, blommor, vuxna i min fantasi
Ur plantor, tagna från — En komedi.
gubben (mulnande).
Hvad du kan prata grant, ditt lilla pjåk!
Du väntar nu på jubel och fanfarer,
Men jag är trött vid allt teaterbråk,
Du får mitt svar i mina memoarer.
Fanny (skälmskt).
Och du blef rädd för mina argumenten
Gubben.
Du vill ha bravorop till festpresenter.
Men apropos presenter har jag lofvat
Att ge er hvar sin denna glada dag;
Och som min lycka mig med mynt begåfvat,
Så tala! Hvad jag lofvat håller jag!
Alfhild (tveksam).
Man följa bör en faderlig förmaning.
Fanny (darrande).
Ack, pappa, om du hade någon aning.
Gubben (skälmaktigt).
Nej, jag har ingen enda, bara två,
Som nu kring våra knutar gå och slå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
