Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur min resedagbok, af L. Dietrichson - I. En reskamrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
UR MIN RESEDAGBOK
Gardasjön! — »Ja, det är mycket klokare än att gå
öfver Alà!»
Och — hast Du mir gesehn — vid Mori stiger
den förtviflade karlen ut jämte mig. Jag är en
godmodig man; annars hade jag slagit ihjel honom, när
han tog det som gifvet att vi skulle taga en vagn
tillsammans till Riva. Nej, jag tackar ■— sade jag — för
min del beger jag mig först i morgon, när det är ljust, till
Riva — den vackra vägen bör man icke resa i
mörkret. — »Så — är vägen så vacker? Ja — då vänta vi
tils i morgon! God natt!»
Om morgonen knackade han på min dörr och
frågade om jag var färdig, ty vagnen väntade. — För all
del, res då, bäste herre! Jag skall nog beställa vagn åt
mig. — »Nej — det fins endast en vagn och den hör
hemma i Riva — vill ni med, så måste ni skynda — jag
har redan belagt en plats åt Er!» Det der var ju
mycket uppmärksamt, men jag tyckte att det var synd om
mig; ty han var tråkig och pratade mycket, och idel
smörja, den der karlen. Han hade presenterat sitt kort,
på hvilket han kallade sig »Maler»; men jag såg på
hans fingrar, att han var fotograf. Nu var jag såld åt
honom och öfverlät mig åt mitt öde.
Vid nedfärden till Torbole, på hvilken man får den
herliga utsigten till Gardasjön, reste han sig upp i
vagnen, slog sig för sitt bröst och ropade: »das ist ja wie
die schönste Theaterdekoration!» Och han deklamerade:
altalia, mein Vaterland,
Wie schön bist du zu schauenU
— och med ett »famös!» satte han sig åter ner;
det herliga landskapet föreföll mig ungefär som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
