Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hvem talar? frågade den gamla hastigt i
förändrad ton.
– Det är jag, arma moder. Det är ingen annan
än Elin. Jag ber till Gud, att han må hugsvala oss och
förjaga dina svåra tankar. Du har drömt. Här är ingen
svart man inne! här är endast Elin.
– Ja, jag tror att jag drömde. Det var en ryslig
dröm: jag känner, huru han ännu isar mitt hjärta. Kom
till mig, barn!
Elin skyndade till sin mor, aftorkade svetten, som i
stora pärlor droppade från hennes panna, kysste henne
och sade bedjande:
– Goda moder öppna dina ögon! Du förskräcker
mig så som du är. Och så länge dina ögon äro lykta,
kunna ju de rysliga drömmarne återkomma.
Ingrid svarade icke; hennes ögon förblefvo tillslutna.
– Hör du mig icke, moder? frågade flickan ångestfullt.
– Jag hör väl din kära röst. Tala mer!
– Men öppna då dina ögon! Du kan icke föreställa
dig, huru rädd jag är.
– Lugna dig, barn! Gud vakar öfver oss. Han
sänder oss en räddare. Jag ser honom fjärran; han
nalkas oss.
– Ja, Gud vakar öfver oss... Vill du, att jag
skall läsa för dig i »Jesu Kristi efterföljelse?» – Vill
du det moder? Du är lugn och nöjd, när jag läser för
dig i den boken. Och så skall jag tända ett ljus och
lägga ris på spiseln, så att vi få en sprakande brasa.
Ack, om du endast ville öppna ögonen, skulle jag vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
