Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Adolf Skytte i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skinkan, – jag vet ej, hvad jag skall tro. Jag tviflar nästan...
– Tviflar? inföll Skutenhjelm; – nej, han menade
nog allvar, var öfvertygad därom! Holla, Stiernhielm, upprepade
antikvarien, som, genom att föra samtalet på detta
ämne, ville taga en liten hämnd, – har du grundat ut ännu,
hvar paradiset låg? Eller tvekar du ännu i valet mellan
Fittja, Danderyd och Loudden?
– Svara du på en annan fråga, – månne det fanns runstenar i paradiset?
– Runstenar? Ho, ho! Runstenar i en splitter ny värld!
– Eller stenyxor eller kopparhjälmar? ... Nej, min
vän, det lärer där icke funnits, och jag undrar, hvilken
figur du skulle gjort i paradiset, om vår Herre försatt dig
dit på Adams tid. Hvad tror ni, friherre Skytte? Skulle
icke vår vän, i harmen öfver bristen på fornlämningar,
gått och hängt sig i kunskapens träd på godt och ondt?
Skada, att icke så skedde! Eva skulle blifvit bortskrämd
af en sådan frukt på det förbjudna trädet. Där ser man,
huru mycket ondt kan uppkomma af att folk ej hänger
sig i rätt tid.
– Tillåtes det nu äfven mig att göra herr Stiernhielm
en fråga? sade Adolf, sedan antikvarien urladdat
sig en ny skrattsalfva.
– Gärna, svarade Stiernhielm.
– Jag är nyfiken att lära känna herr Stiernhielms
verkliga tanke om svenska och hebreiska språkens ålder.
Det är mig svårt att tro vår värds försäkran, att ni på
fullt allvar framställde nyssnämnda sats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
