Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - I. Björnskytten Walther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kebbe, då han var i sin ensamhet, taga
förberedelserna med ett allvar, så omtänksamt djupt, att
det kunnat anstå en stor fältherre inför ett helt
fälttåg, ty han sökte på förhand utfundera de
möjliga svar, som ovännen kunde komma med.
Efter dessa beräknade möjligheter tänkte han också
på förhand ut sina vidare inpass. Kebbe var
sålunda en svår »ovetting», ty han studerade sin
uppgift, medan en var annan var ovettig som det
föll sig, efter stundens hastiga och slumpande
ingivelser eller gamla, utslitna mönster.
Och där nu Kebbe stod vid ena dörrposten
och trätte på björnskytten Walther vid den
andra, så utvecklade han enahanda seghet som
hunden, när han skaver grytan. Han gnodde på och
var så harmligt ovettig, att mången mindre härdad
skulle ha sökt sig bakom knuten för att lätta sitt
bröst med en tår...
Björnskytten Walther, en reslig, senfull och
välbyggd man med regelbundna drag och ett par
små kloka ögon under brynens djupa valk, stod
där och hörde på och blinkade skarpt och kunde
väl ibland passa in någon kortare spik, som drog.
Då kippade Kebbe efter andan ett tag, ty dessa
spikar voro oförutsedda och då hade han icke
heller till hands den passande motspiken, utan fick
hålla till godo vad han bekom, men gick på sidan
och kom med något annat och svarvade på...
Bäst ingen visste ordet av, hörde inspektorn
och karlarne vid pulpeten, att det small vid
dörren. När de sågo dit, låg Kebbe upp- och ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
