Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - III. Hur 1850-talet såg ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 21 —
samt arbete och befäl av en ny sydväst
»varpa-des upp mot vinden». Detta ville säga, att flotten
halades fram vid spänd tross, som under taktfast
sång vevades genom ett vindspel av manskap på
en flottbrygga — detta var »varpflotten», som
bitit sig fast i sundets botten genom ett
»varpankare». Det var ännu långt fram till
bogserån-garnas tid, men man stod icke hjälplös ulan dem.
Björnskytten Walther fyllde bröstet med ett
mäktigt fång luft under långdragen suck. Han
erfor den mänskliga idens eggande verkan såsom
ädelt vin i blodet, så att hjärtat och pulsarne
kommit i raskare fart, men kände även ett industriellt
underlägset folklagers bekymmer för den tid,
som här visade sin höjdpunkt. Det var de stora
vattensågarnas och skeppsbyggeriets glanstid, de
övermänskliga flottningsbragdernas och det
oerhörda flottningstrasslets tid, de hejdlösa
skogstjuvarnas och de ursinniga storskojarnas, men,
Herren vare lov, även det goda heders- och
kärnfolkets tid, med ännu ogrumlade ideal, enkla och
klara tankelinjer.
Norrländingen, en händig slöjdare och
naturmekaniker av moderlivet, var född med
kärlek och beundran för industrien. De’t var hans
högsta hj ärtefröjd att åse, huru de rytande
vattenverkens sinnrika lek förvandlade en av
Herran given naturkraft till den oerhördaste
arbetskraft. överhuvud allt detta förfinade tal om
»maskinhelveten» har visst kommit från kräsna
utländska veklingar med långt mer bortkelade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
