Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VII. Hos skrädderskan och grosshandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 69 —
»Vad vill du, frågar jag!» röt herrn vid
pulpeten.
»Ja, han är döv, det slår för öronen på honom
ibland», upplyste Kalle munvigt.
I detsamma kom Efraim själv från inre
kontoret i all sin ståt, fyllig, axelbred och stark,
elegant, med tjocka, rynkade ögonbryn, högburet
huvud, uppspetade mustascher och slickade
polisonger.
»Vad är det för s-ns oväsen?» röt han. »Vad
vill du här, karl? Ut med dig på rappet!»
»Jo, jag är jägare», kom svaret i all sin prakt,
framkallande ett nytt flabbskratt av smörjeln vid
pulpeten.
»Vad är den där för en norrländsk mulåsna ?»
undrade Efraim.
»Jo si, han är lite’ döv och jag har följt med
för att ropa åt honom», upplyste Kalle
oförskräckt.
»Nå, varför ropar du inte då, din
ärkedrum-mel, så att han begriper någonting!» dundrade
Efraim.
»Ja> grosshandlarn frågar, vad det är om»,
hojtade Kalle i jägarns öra.
»På det viset?» hajade jägarn liksom
förskräckt. »Si, jag trodde han frågte efter mitt yrke.
Joho, si jag skulle be få tala med grosshandlarn
lite’ i det enskilda. D’är nånting särskilt, som.
inte rör var och en.»
Dylika ärenden voro ej så ovanliga hos
Efraim. Noga räknat var det på sådana hjul,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
