Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VII. Hos skrädderskan och grosshandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 70 —
som större delen av hans affärsverksamhet löpte
fram. Alltså någon hejduk, en mutkolv, någon
passopp, en hantlangare, som ville meddela
viktiga upplysningar, guld värda.
»Kom in med honom nu då!» tillsade han
Kalle i kort, men mindre sträv ton.
När man nu kom till samtal bakom den
stängda dörren å inre kontoret, så hade »den
döve» en rätt märkvärdig historia att meddela
den i hast intresserade grosshandlaren. Han,
berättaren, hade tillfälligtvis stått vid planket till
skrädderskan Sofia Petterssons trädgårdstäppa
och hört henne i samtal med en lagkarl. Bägge
sutto tätt bredvid i lövsalen med en del brev på
bordet.
»Jaha, men vad var det om då?» undrade
Efraim och slet betänksamt på sin ena mustasch.
»Jo, det var fråga om ingenting mindre än
att stämma grosshandlarn på hans löftesbrev till
Sofia. Och dem läste lagkarin igenom, det ena
efter det andra.»
»Vad tyckte han då?» framstötte Efraim.
»Vad han tyckte?» upprepade jägarn med
handen för örat. »Jo, han tyckte som så, att detta
var alldeles förträffliga bevisdokument. Och så
roliga sedan, tyckte han. Det här blir han fälld
på eller åtminstone dömd att svära, tyckte han.»
»Du vet väl inte, vem det var?» — Efraim
hördes något oroad.
»Nehej, det vet jag inte, men det hördes som
han var en resande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
