Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XII. Uppvaknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 121 —
»Har din pappa lidit någon orättvisa?»
Janne satt som skyfallen.
»Ja, han och Efraim, sa’ di.»
»Har Efraim fått något mer än stryk?»
»Ja, han blev så förfärligt slagen, kunde ju
inte gå på två veckor. Och så stod di bara och
skratta’ åt honom ändå. Och så höll ju fiskalen
med karlen, som hade slagit honom. Joho, det
skall bli en kväsning åt dem, sa’ di. Och så
tycker jag, att Efraim är bra mycket bättre nu.»
»Jajamän, stryk hjälper ibland åt sådana
där.»
»Så elakt du alltid talar om Efraim!»
»Han tycks ligga dig så mycket varmare om
hjärtat, Sera!»
»Kors, han är ju en hygglig karl, vet jag.»
»Nåja, det tar sig nog, skall du se. Rätt vad
det är, duger nog Efraim till hjälte åt dig,
likaväl som den Övriga societeten. Vid denna middag
skall han firas som dagens man i högsätet och
bör kunna göra ett stort intryck på dig, där han
sitter med ros i fracken och blommor framför
sig. Jo jag tackar, jag! De blir väl presenter
också?»
»Ja det förstås. Både pappa och Efraim få
silverskålar.»
»Just så, ja. Den, som börjar med en
knappnål, slutar med en silverskål, sa’ tjuven för rätta.»
»Det där förstår jag inte. Du menar, att
pappa har sålt knappnålar?»
»Kanske det också.» Nu blossade Sera upp:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
