Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. .« -«- -—»- -.;——.— .-.-...-..-».»-
Utdrag nr broder Barttjolornei dagbok. 175
denna tröttsamma cirkelgång as ändamålslöst arbete
skimrade i sjerran den ljufliga bilden af fett hem —-
härden sör all menskl ig lycka och kärlek
Jag uppwäcktes ur mina sorgsna drömmar genom
några ord ur evangelium, hwilka ljödo sör mina öron
så som aldrig sör1:«-Ty menniskones Son är
icke kommen för att låta tjena sig, utan för
att tjena och gis swa sitt lis till en återlösen
för många« För första gången bragte mig tanken
på sjelfuppoffring den höga och uppli swande glädje,
som denna tanke kan skänka. Ja, jag kände mig lyck-
lig wid tanken på att, såsom Jesus, så tjena och
giswa mitt lis, mig sjels sör andra. Jag uppsteg från
denna aftons läsning styrkt och wederqwickt, ty jag
hade nu ett mål; och lifwet blir icke mer tomt och
öde, så snart wi has wa någonting att leswa sör. Tan-
ken på Jesu lis upptog nu alltmer mitt sinne. Jag
längtade, jag bad, jag sträswade att bliswa lik Ho-
nom, den helige och wälsignade Jesus —- lik Honom,
som gick omkring och gjorde wäl och hjelpte alla.
Jag gjorde nu en insamling iklostret och trakten
deromkring till en ny krona åt Jesusbarnets heliga bild;
jag försakade twå dagar i weckan nästan all minsöda,
för att kunna gisw a den åt de fattiga; jag arbetadei
trädgården för att odla grönsaker åt de sjuka — jag
wandrade många mil genom skogar och träsk-i stoft
och snö, för att besöka dem Men ju mer jag läste
om Jesu lefnad, ju mera omöjligt syntes det mig att
uppnå detta mål, att likna Honom. Ju mera jag
hörde om Guds wilja och lag, desto mera insåg jag
deß stora fordringar på wåra hjertan; och hjertat
war just det, som jag med alla mina bemödanden ej
kunde nå. Ett lisas försakelser bles mig åter plåg-
samt och tungt. Jag kunde wäl arbeta för de sjuka,
jag kunde sträswa och tigga för de sattigaz ja, jag
kunde winnlägga mig att bewtsa wänlighet och tjenst-
aktighet mot Anna och hennes man; men jag kunde
icke srån mitt hjerta aslägsna en känsla as knot och
missnöje hwar gång jag återkom från deras ljusa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
