Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v
Utdrag ur broder Bartholomei dagbok. 201
tade öfwer detta, såsom ett wanhelgande af de heliga tin-
gen; men broder Konrad sade: «Det är blott att gömma
dem på säkert ställe, tilldeß wi åter behöfwa dem«.
Konrad ")ar sjelf på sednare tiden warit mycket flitig
att afskrifwa den heliga Skrift, en alldeles ny sysselsätt-
ning för honom, som warit mera wan att föra fwärdet än
pennan. J början woro hans bokstäfwer af ett otympligt
och ledniskt utseende; men nu kan knappast Theodorus skrif-
wa få fort och wäl som han. Han arbetar dermed dag och
natt för att kunna sälja några exemplar för det hungrande
folkets räkning. Men afskrifwandet af de heliga orden nä-
rer och wederqwicker också hans egen själ, så att under det
han arbetar för andra, har han ock sjelf wälsignelse deraf.
Det är upprörande att se det arma folket trångas om-
kring wårt kloster; mödrarne, aftårda och bleka, bära sina
små qwidande barn, och sjelfwa männen stappla af swag-
het och swält. Wi wänta dagligen tillförsel från Bamberg.
JIIMF 28I
Broder Konrad synes med hwarje dag tillwäxa i nåd
och den heliga Skrifts kunskap. J dag sade han efter mes-
san till mig: «Fordom tyckte jag mig wara en mäkta öd-
mjuk-man, då jag betraktade den samhällsställning, från
hwilken jag friwilligt stigit ned; men nu då jag sått syn
på huru djupt min Frälsare stigit ned för att kunna nå
mig — nu kan jag icke nog förundra mig öfwer mitt hög-
mod och hans barmhertighet. — Några, tillade han, bruka
måla ödmjukheten med nedslagna ögon, såsom om hon trodde
att alla sade: «Se, huru ödmjuk hon ärl« men sann öd-
mjukhet ser uppåt till himmelen, wäl wetande hwad och
hwar hon är, och förgäter sig sjelf för att tänka på hwad
Gud är«.
Han synes mig blifwa mer och mer himmelskt sinnad.
Dock bäfwar jag stundom wid hans frågor om wår heliga
moderkyrkan och hennes läror. Hans själ är uppriktig och
enkel såsom ett barns; och när han engång uppfångat en
sanningens tråd, så följer han den genom hela Skriften,
utan att fråga efter hwilka nät han ån trampar sönder,
eller hwilka heliga inhägnader han bryter ned i sin wäg.
Jag bäfwar för hwart detta skall leda honom. J afton
hafwa wi suttit tillsammans i skymningen och talat om
några af de heliga legenderna och helgonens uppenbarelser
—- om krigaren S:t Jacob, som blef genomstungen med
trettio spjut och dock icke dog — om de elfwatusen jung-
frurna, som kommo på ett fartyg till Köln, och der blefwo
martyrer — om de sju ynglingarne, som under kejsar De-
cu förföljelse insomnade i en kula och sofwo i twåhun-
drade år — om den heliga jungfrun Margareta, paradisets
prydnad och perla —- om martyrinnan Agnes, hennes li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
