Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
200 Bilder från kyrkans fordna dagar.
Febmmsi 161 szt Eustachius.
Aldrig såg jag en man så plötsligt förändrad till hela
sitt wäsende som broder Konrad. Hans hjerta tyckes haf-
wa öppnat sig, såsom om en hand widrört den hemliga
springfjedern. J stället för att hans själ förut liknade ett
mörkt, kallt och wäl tillslutet fängelse, är den nu såsom en
öppen, ljus och warm boning, wälkomnande hwar och en
som nalkas. Det fordna föraktliga småleendet är förswun- ,
net och har gifwit rum för ett wälwilligt deltagande. J
stället för den döda, mekaniska lydnad, som han förut wisat
sina förmän, synes det nu wara hans glädje att för sin
käre Mästares skull wara allas tjenare.
Då wi denna afton återwände från ett sjukbesök, gingo
wi förbi Annas hydda. Barnen stodo i dörren spejande
efter att uppfånga den första skymten af sin fader, då han
skulle komma hem från sitt arbete i klostret. När han kom
i sigte, skyndade de alla tre att möta honom. De twå äld-
sta hängde sig fast wid hans rock, och den lilla minsta små-
sprang efter, så godt hon förmådde, tilldeß fadren tog henne
på sina armar och, wänligt jollrande med den lilla, bar
henne hem.
«Huru stort är det icke«, sade Konrad, då wi gått för-
bi, «att wi få kalla Gud wår Fader!«
«Ja«, swarade jag, «och hafwa himlen till wårt hem«. «
Gud gifwer styrka, när Han gifwer frid.
För Konrad, såsom för S:t Paulus i Damascus, när
fjällen föllo från hans ögon, har nu Guds Son blifwit
uppenbarad och Guds Ande fyller nu hans öde och tomma
hjerta med det himmelska ropet: «Abba, käre fader!«
Febø«tc-crø«2· SL
Det fattiga folket här i trakten börjar lida nöd, till-
följe af förlidet års dåliga skörd och af den kalla wintern.
De trängas wid klosterportarna och tigga om bröd för
Christi skull. Wår abbot har tömt alla wåra förråder, och
i denna wecka har broder Theodorus blifwitskickad tillBam-
berg med några pålitliga följeslagare, för att sälja några
af wåra dyrbaraste böcker, tillika med ädelstenarna, som «-
.pryda deras band. Broder Theodorus nästan grät wid
tanken på att skiljas wid dessa dyrbarheterz och allt hwad
wi sade honom om de «lefwande brefwen«, såsom warande
wida wärdefullare än de skrifna, kunde föga mildra hans
sorg. «Ett helt århundrades samlingar och mödosamma
arbete«, sade han, «skingradt inom en wecka, och kanske
lemnadt i händerna på okunniga och profana menniskor
eller någon främmande orden«. Wi hafwa äfwen sålt en
del af kyrkans silfwer och prydnader och några af de dyr-
baraste presterliga drägterna för att köpa säd. Några kno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
