Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trohet mot Kristus intill döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en rörelse med handen. Denna rörelse var en
vink, att det hemska skådespelet skulle fortsättas.
Gladiatorns korta svärd blixtrade — en stöt —
en blodström — ett stilla utrop! —
Blott Felicitas träffades dödligt, Perpetua var ej
dödligt sårad. Ännu hållande sig upprätt, pekade
hon mot sitt hjärta och sade med himmelsk frid
till gladiatorn: »Här!» — — —
————————
På aftonen firade prokonsuln i de af musiken
genljudande marmorsalarna en fest till dagens ära
och för de kristnas undergång. — Under måltiden
höjde han den gyllene pokalen. »För gudarna!»
ropade han, »och må hvar och en af er veta, att
död och förbannelse väntar den, som blir
affälling från romersk tro.»
I detta ögonblick framträdde en gubbe till
prokonsuln och öfverlämnade ett bref, skrifvet på en
pergamentsrulle.
»Hvad medför du för bud, gamling?» frågade
romaren öfvermodigt. »Kanske en
tacksamhetsskrifvelse från kartagerna för dagens skådespel?
Eller be äfven mina lejon om nasaréer?»
»Denna skrifvelse är från din son.» — »Från
Felix? Hvarför kommer han ej själf?» — »Läs!»
Prokonsuln såg forskande på den gamle och
rullade upp pergamentet. Det innehöll blott några
få ord, men hvart och ett träffade den stolte
romaren som ett åskslag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
