Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underbar räddning i högsta nöd. Af J. Hamilton - Kyrkliga ceremonier, med 2 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släpptes nu, stadigt fästad däruppe. Och inom en kort stund, som dock föreföll fröken S. som en evighet, var hon på fiskarens starka arm räddad uppe på klippan.
När grefvinnan L. för någon besökande omtalade denna oförgätliga ungdomshändelse, tillade hon vanligen: »Jag var då, likasom de flesta den tidens unga flickor inom mitt stånd, en yr och obetänksam ’världsdocka’, som blutt hade sinne för dans, teater, jakt och andra nöjen, samt sällan eller aldrig sörjde för min själs näring af Guds ord. Men den dagen blef en vändpunkt i mitt lif. Jag blef efter denna tid »uttagen från världen och försatt i Guds älskade Sons rike». Den smälek, det kors, jag därigenom fick lida, har jag aldrig ångrat, men varmt tackat Gud för min underbara räddning till både kropp och själ.»
Kyrkliga ceremonier.
(Sidd. 69, 70.)
Vi ha redan förut berört det anmärkningsvärda däri, att — i den mån anden och lifvet veko ifrån den första församlingen
— i samma mån tilltogo kyrklig lyx och grannlåt bland prästerskapet. Därjämte trädde människoläror och vidskepelse allt mer i den forna varma kristendomens ställe. Och så är det ännu.
Än i dag — i det ic;:de århundradet — stå Kristi tjänare, det frälsande evangeliets vittnen, klädda i guldsmidda purpurdräkter, eller med glittrande silfver på hufvud och bröst. Värst råder detta oskick med åtföljande vidskepelser inom den grekiska kyrkan, men återfinnes också inom den romersk-katolska, den kop-tiska (i Abessinien), den armeniska och äfven andra kyrkor.
— Ett exempel visar vår bild å sid. 69, vatteninvigningsfesten i Ryssland. Årligen tåga praktfulla processioner med guldglänsande präster, kors och standarer, ned till någon flod eller källa, där prästerna med korstecken och andra ceremonier »välsigna» och »inviga» vattnet att under det året utöfva sin goda verkan, hvars fortsatta välsignelserikhet beror af att prästerna för hvart är upprepa samma ceremoni. — I de katolska länderna invigas och välsignas på liknande sätt åkrar, ängar, stall och ladugårdar, liksom boskap, får, oxar, hästar m. m. — I Abessinien, där prästerna liksom inom romerska kyrkan undanhålla bibeln från folket, ger man detta vid högtidliga tillfallen rätt och skyldighet att kyssa bibeln — visserligen något bättre, än när de romerska prästerna räcka folket helgonbilder att kyssa, men i alla fall blott en dålig, vidskeplig ersättning för hvad kyrkan röfvat från församlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
