- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
123

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leos. ) 123 ( Hees

ningom stego upp uti hännes nögda ansigte. Jag böd fåfängt
til, at skingra deras ohyggliga mörker. Äfwen min omsorg
tycktes öka dem. Hittils hade hon ej giordt någon swårighet,
at se på mig, då jag talte. Nu wände hon aldeles igen, at
kasta sina ögon åt den sidan jag satt; och blef så tystlåten, at
knapt hedrade hon mig då och då med et kallt och trumpet
swar. Hwad hade jag då giordt, som förtiente hat och föragt?
Jag granskade mit upförande med bekymmer. Mån hon har
gissat mit prat med hännes Man, och, mån hännes dygd
därutaf blifwit förtörnad? tänkte jag. Denna tankan, tillika med
fruktan, at hafwa misshagat hänne, kastade åter mig uti
diupa griller. Jag blef så sorgsen och tanckfull, at Håf-Rådet
begynte knota på mig därföre. Men, igenom en besynnerlig
hwälfning, tyktes hännes ansigte bli gladt, alt efter som min
bedröfwelse ökades. Det war en ny anledning til oro för mig.
Jag grubblade, hwarifrån den omwäxlingen kunde komma.
Denna Frun, som jag trodt wara så tappert Mästarinna
öfwer allmänna affecter, mån hon låter regera sig af en
inbildning? Har hon, så många älskanswärda förmåner blandade
med flyktigheter och Capricer? Men jag bör bekiänna, at
denna min willfarelse war en himmelens wälgiärning, och, at ej
allenast min sinnes ro, utan äfwen mit lifs wälfärd fordrade,
at jag ej så snart skulle märka, hwad som til min förmån
skiedde utt den Skjöna Håf-Rådinnans hiärta. De olyckor,
som wäntade mig den påföljande natten, hade utan twifwel
trykt lifwet utur min kropp, om jag wetat uti min olycka,
huru mycket godt jag borde sörja.

M 2 Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free