Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Hon visste ju inte att Jacob Levin ständigt hade
bråttom;
— Gå in där i rummet, sade han och nickade
med huvudet åt en öppen dörr. Och var snäll och
klä av er så mycket som behövs.
Adéle gick in i rummet. Ett vitt operationsbord
skrämde henne, gav henne en förkänsla av att vida
större smärtor, än dem hon nu hade, förestodo henne.
Hon önskade nästan att den där lilla sjuksystern
med sin oberörda och kyligt älskvärda min kommit
med henne; Men doktorn brukade inte ha använd-
ning för sköterskan inne i undersökningsrummet.
Han stod i dörren,
— Nå, är ni färdig? Var god, tag plats!
Hon måste sätta sig på operationsbordet. Hon
satt där med hängande huvud och benen hårt hop-
pressade. Han tog henne med oväntad mildhet i
armen.
— Så lägg er då!
Adéle lade sig.
— Sätt benen här! kommenderade doktorn.
Adéle, blott bekant med barnmorskans lindriga
undersökning, förstod inte. Så tog läkaren hennes
fötter och placerade dem högt upp på ett par kram-
por på ömse sidor om bordet. Denna ställning med
vitt utspärrade lyfta ben kom Adéle att känna sig
som ett hjälplöst stackars djur, vilkets känslor ingen
brydde sig om. Hon lade ena handen över ögonen
för att slippa se doktorns ansikte. Han började
undersökningen. Hans finger trängde in i henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
