Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
verkstad, som ångade av jordens egna svettdunster
och dröp av dess röda blod.
— Det är kanske inte riktigt, som det skall vara,
sade Jacob Levin, av vana ändå väljande sina ord.
Jag skall sända er till ett förlossningshem, ”Barnens
Väl”, heter det, där de skola sköta om er. Jag skall
strax själv komma, Ni bor ju hos fröken Petra von
Pahlen, sade ni?
Adéle lossade sina fötter från ställningen och
satte sig förvirrad upp.
— Nu genast? frågade hon ängsligt.
Men hennes ängslan gällde icke barnet, utan
henne själv. Doktor Levin uppfattade också snabbt
detta.
— Ja, nu med detsamma, sade han muntert. Det
är ingen fara för er.
Han skyndade sig ut, och Adéle hörde honom
i telefonen. Han beställde rum åt henne. Det lät
som en vanlig hotellbeställning: Nu kom han till-
baka.
— Far nu hem i bil och tag med er vad ni be-
höver, Här är adressen. Ni hade tur, som fick plats.
Där är så upptaget. Jag skall komma till er, så fort
de ringa,
Han kastade en snabb blick på klockan, och Adéle
förstod att hon måste gå. Han ringde själv efter
en droskbil åt henne.
Han var ändå snäll, tänkte Adéle, då hon tungt
gick nedför trappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
