Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
bliva, om en läkare skulle ha lika stor myndighet
till att förhindra och bortskaffa barn som till att
hjälpa dem att komma till världen? Jacob Levin
trodde icke på allt detta tal om rasens höjande
genom att endast friska och starka människor skulle
få föda barn och alla andra undertryckas. Hade man
icke sett fullkomligt friska skott skjuta fram ur
ruttna stammar? Naturen var alltid fylld av över-
raskningar. Så länge människan ännu icke utforskat
naturens vägar, hade hon icke rätt till att sätta
stängsel kring dem.
— Jäg kan absolut ej hjälpa er, sade han hetsigt.
Vad är det för fel på er? Har ni epilepsi i släkten?
Nej. Skulle det vara fara för ert liv om ni födde
barn? Visst inte. Er kropp är som andra kvinnors
kroppar.
— Jag står inte ut, sade Adéle. Smärtorna äro
för mycket för mig.
Jacob satte sig igen. Han såg på Adéles förödda
ansikte. Kanske var det synd om henne.
— Res hem, sade han, ty han hade kommit att
tänka på Petra,
Hon fick inte stanna hos henne och lilla Angela
en dag längre.
Då gjorde Adéle något oväntat. Hon föll på knä,
lade sitt huvud in mot Jacob Levin och strök sig
som en liderlig katta möt tyget på hans rock. Jacob
satt stilla, häpen, utan att förstå. Han hörde henne
snyfta. Flan lade handen över sin egen panna. Jaså,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
