Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
och Angela hade Gerda Holmén sin säng. Hon var
förlovad och redan ett par och tjugu år gammal.
Margit var bara sjutton.
Nu hörde Angela hur Margit gäspade och sträckte
på sig borta bakom sitt förhänge. Med ett skutt
var hon så uppe på golvet i sitt långa nattlinne.
Hon kastade en snabb blick bort till de andra för
att se om de sovo. Ja, Gerda sov verkligen med
tunga, jämna andetag. Hon brukade vara svår att
väcka, fast det var så ljust nu om sommarmorg-
narna. Angela blundade litet för att Margit ej skulle
se att hon var vaken och då genast rulla upp gar-
dinen.
Angela höll på att slumra till, då hon på nytt
stördes, nu av ett våldsamt plaskande med vattnet
1 ett av handfaten. Angela öppnade sömnigt ögonen.
Margit stod naken mitt framför den röda dörren
och for med e& svamp över hela sin kropp. Det
var det enda sättet att få bort sömnen, som lurade
1 ögonlocken. Hon var vit och slank med svagt
svängda höftlinjer. De små fasta brösten darrade
vid hennes rörelser, de runda armarna slängde. Ur
det söta, rosiga ansiktet kisade två blå och klara
ögon. Kroppen lyste som en låga mot dörren. Angela
stirrade betagen på Margit.
— Hej, är du vaken? sade Margit med en hes
viskning.
Angela nickade.
— Och du, lyckliga varelse, som får sova, sade
då Margit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
