Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
— Jag sover ju inte, log Angela.
— Du väckte mig i natt, fortsatte Margit viktigt.
Du pratar ju 1 sömnen. Varför sade du inte det
från början? Det var konstigt att höra, Du talade
med en hög, pipig barnröst.
Margit lät handduken falla och stod där ogenerad
med sin lysande vita kropp.
— Vad sade jag då? frågade Angela nyfiket.
— Ba! Bara smörja. Inte brydde jag mig om
att höra på.
Nu ljöd trampet av fotsteg i trappan.
— De andra äro färdiga, utbrast Margit och
började klä sig med rasande fart.
När Margit gått, lade Angela händerna under
nacken och funderade. Nu hade hon varit på Präst-
kragens hushållsskola ett par dagar. Ett sådant
fånigt namn: ”Prästkragen.” Varför inte lika gärna
”Lingon med mjölk”, som de nu ätit i två dagar,
därför att flickorna inte skulle få lära sig laga
efterrätter förrän om en tid? Det var väl fröken
Henrika Strussenhielm som hittat på det. Hon såg
ut att ha känsla för det poetiska. Och hon förestod
ändå köket.
Men här var vackert. När Angela häromdagen
kommit med Mälarbåten, hade hon sett staden på
långt håll, först domkyrkans torn, som reste sig
mot himlen, och så, när båten gled närmare, tyckte
hon att den lilla staden gungade på ett violett och
vitt moln. Det var syrenerna. Aldrig hade Angela
sett så mycket syrener. Varje hus hade sin träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
