Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
myndigheters tillåtelse. Den sanna kärleken var släkt
med Jesu egen kärlek, som genom anden skänkte
de utvalda friheten. Denna Jesu fria kärlek var
helig. Linnéa var sänd att hjälpa honom, så att han
icke skulle återfalla i synden.
Och när hon gav sig helt åt honom, trodde hon
att hon äntligen vilade i Jesu famn.
Det kom en tid av gränslös lycka, som skulle
räcka evigt. Varje dag hälsade Linnéa med bön och
sång. Hon sjöng i sitt arbete, och hon smekte korna
i ladugården och katten, som ville dricka ur
mjölken.
Hennes far betraktade henne misstänksamt.
— Akta dig! sade han buttert. Nils är ingenting
att lita på!
Då log hon lyckligt. Hon tyckte att hon blom-
made. Och hon viskade ibland med blomstren på
ängen, som om de varit hennes små systrar. Så
gick sommaren.
Det blev höst, och frälsningsarmén for in till
staden igen, Himlen bley grå, blommorna vissnade
och solen gömde sig.
Nils tröttnade på Linnéa. Det fanns andra och
vackrare flickor i byn. Det rus, som betagit honom
inne i den varma logen vid Linnéas sida, dunstade
bort. När hon berättade för honom, att hon väntade
ett barn, blev hän rädd.
Hon såg honom blekna, och då var det, som om
allt liv kvävdes inom henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
