Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Plötsligt voro de alla där, hela skocken av flickor,
i sina ljusa klänningar, bakelsehungriga och med
blänkande ögon, som speglade söndagsmorgonens
klara solsken. Kalle också. Hon räckte fram en
plötsligt tam liten hand till sin far och bad honom
vara välkommen.
I ena gårdshörnet fanns en rund gräsbevuxen
upphöjning med ett gammalt mörknat stenbord och
stenbänkar runtomkring. Över det sträckte en
hundraårig ek sina grenar, Här brukade man dricka
kaffe vid festliga tillfällen.
Bagaren, som titulerades direktör, och kapten
Manderskiöld bjödos nu av fröknarna att slå sig
ned under trädet. Bagaren lyfte sin bonjourliknande
gråa rock; som hade två knappar där bak, och satte
sig försiktigt ned, bredde ut benen framför sig,
stoppade käppkryckan av förgyllt silver, en gåva
av personalen, i munnen och tycktes ha kommit till
ro. Kapten Manderskiöld satte sig bredvid honom,
rak i ryggen och med allvarsam min, Strutsarna
på var sin sida om dem, De sågo alla fyra ut som
en nämnd, som sammanträtt för att bedöma
flickornas uppförande.
Men bagaren skulle i så fall varit en jovialisk
domare, Med glada blickar mönstrade han de unga,
som sprungo av och an mellan köket och gården för
att duka kaffebordet, En lade i hast ut en vit duk,
en annan bar en skramlande bricka av fat och
köppar. Ett svalpar flög ivrigt och oroligt fram
och åter över deras huvuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
