Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
den, som varit så god mot henne, icke haft en
aning om.
Nu nämnde den andra summan, Det var en stor
summa för fru Wenden. Hon sade sammanbitet:
— Jag skall skicka er vad ni begär. Och gå nu.
Gå nu!
Hon skrek det i förtvivlan och besvikelse, Kvin-
nan gick långsamt mot dörren. När hon stängde
den efter sig, fastnade hennes fjäderboa mellan
dörren och väggen. Ett ögonblick hängde den där
vit och slokande, till dess den med ett ryck av
kvinnans otåliga hand kom loss och försvann, Ett
par solkiga fjädrar föllo ned på mattan. Det var,
som om kvinnan med rovfågelsansiktet lämnat ett
par fläckar av orenlighet efter sig, då hon flög
bort igen.
Fru Wenden gick som i dvala den dagen. Hon
skickade själv av pengarna till den adress den andra
uppgivit. När hon kom hem igen, sjönk hon ned i
soffan. Bell hade hon icke sett till, och hon ville inte
heller se henne. Hon fingrade på medaljongen, som
låg kvar på bordet framför henne.
Långt innan skymningen smög sig fram den dagen
var det skumt omkring fru Wenden.
Bell var hela tiden ute. Hon hade lyssnat och
rusat sin väg i full förskräckelse: Medan hon drev
omkring på gatorna, grubblade hon över vad hon
nu skulle göra. Hon ville fly och slippa förhöret.
Hon bävade för att tala om hela sanningen. När
hon tänkte detta, stannade hon plötsligt. Hon befann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
