Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
bakom sig, bildade kedja för att omringa henne.
De mumlade hotande ätt hon skulle tala sanning;
Men själva voro de svarta som lögner.
Då flydde hon. Och in i hennes hjärta kastade
plötsligt aftonlampan hemma på salongsbordet sitt
stilla sken. Hon längtade dit, därför att där var
ro: och ljuvlig frid.
Men när hon steg in i salongen, satt fru Wenden
död i den röda schaggsoffan, Medaljongen hade hon
ännu i handen,
Hon hade dött av hjärtförlamning, sade läkaren
sedan. Men Bell förstod att hennes hjärta hade
brustit av sorg över fosterdottern.
Efter den gamla fick Bell en smula pengar, så att
hon kunde leva vidare. Hon gick igenom en skola
för att bli lärarinna i handarbete och slöjd. Hennes
beskyddarinna hade velat det så, och nu måste hon
ju, för sent, minnas alla hennes önskningar.
En slump, en lycklig händelse, förde henne till-
sammans med Cecilia: den vackra Cecilia, som blott
hade levat för att dö ifrån Bell och sedan åter lämna
henne ensam,
Då hade Bell lyft upp livets börda och börjat
arbeta, Hon ville icke mera minnas. Och så kom
Angela emot henne. Något i Angelas blick och
rörelser väckte minnet av Cecilia. Hjärtat drog sig
smärtsamt samman för att på nytt släppa fram
blossande rött blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
