Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Linnéa kom in. Hennes hår var vått och slätt
tillbakastruket från pannan efter badet. Friska
vattendroppar blänkte på hennes kinder.
— Sätt dig! sade Diken strängt.
Linnéa gav dem en förvånad blick och satte sig
på en stol. Hennes ben och starka lår framträdde
under klänningstyget. Flickorna hade så litet på sig
dessa varma dagar. Hon satt där med sina kloka
grå ögon med en uppmärksam och hövlig blick
riktad på fröknarna. Händerna, de störa arbets-
händerna, hade hon knäppt i skötet.
Diken började genast. Hon kände sig illa till mods.
Men Rikens ögon tindrade skadeglatt. Nattens upp-
levelse dröjde i hennes bakhuvud som en nervvärk,
vilken smärtade och gjorde henne hetsig.
— Varför har du inte sagt oss att du har ett
barn? frågade Diken.
Linnéa bley röd om kinderna. Hon höjde hastigt
huvudet, men sade ingenting.
Nu inföll Riken:
— Det är en skam, en riktig skam, vet du!
Hennes kvittrande röst slog över, blev gäll och
skrikig.
— Hela tiden har du dolt detta för oss, ropade
hon. Du visste väl hur skamlöst det var. Vi skulle
inte ha tagit emot dig, om vi vetat det.
Linnéa knäppte bara hårdare ihop händerna. Det
retade Riken ytterligare, att flickan inte svarade
genast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
