Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
blommor av dem, sedan de först dött i mullen. Solen
skiner på dem, och de växa och frodas yppigt.
Vilket förvandlingsverk försiggår väl med det lilla
grå fröet där nere i den svarta jorden? Vänner, dyre
vänner, det är Guds godhet, som är verksam i min-
sta frö och får det att gro och spira! Så skön har
jorden blivit för att ni skola tänka på hans allmäkt.
En är han, en och stor, men i varje blomma, i varje
växande väsen finnes han. Rör varsamt vid allt
levande och andande, tag i det ömt och varligt, ty det
är Honom ni taga i. Ni kunna inte undgå Honom.
Nu har höststormen farit fram över naturen, allt
ligger svart och naket. Men i det svarta och det som
ser ut som dött lever Guds ande. Han slår sin kär-
leks armar omkring er, också nu, också i den döda
hösten, lever han, Ha ni icke nu under de mörka
kvällarna hört någon ropa på er? Det är hans röst,
som ljuder i stormen, som skakar era fönster.
Lyssna då! Också de döva lyssna, när Guds röst
talar. Han öppnar alla öron. Också de blinda se,
när Gud går förbi. Han lyser så starkt att det
tränger in under deras förtorkade näthinnor. Och
denna jord tro ni vara fattig? Du broder och du
syster, ditt armod är endast en villa! Så länge Guds
händer sluta sig om allt, finnes ingen fattigdom. Då
är det en lycklig och benådad jord vi vandra på.
Vandra sakta! Trampa icke på Gud!
Medan han talade med allt hetare glöd i rösten,
kom Angela plötsligt att tänka på den tiden, då hon
gick på hushållsskolan. Hon såg för sig sin väninna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
