Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
på en av stammarna. Knäna drog hon upp under sig,
döljande de genomvåta skorna under kjolkanten.
Hon skämdes för dessa våta skor. De vittnade kan-
ske om att hon varit alltför villig att få följa med.
Arrendatorn gick runt platsen och synade träden.
Några kvistar som lågo i vägen tog han upp och
kastade undan. En solstråle darrade på den fläck,
där Petra slagit sig ned. Hon såg så liten ut, där
hon satt hopkrupen. En kvinna som han skulle
kunna taga på sina armar och bära bort, långt bort.
Han kom fram till henne. Petra pekade på stammen:
— Sitt då här, sade hon glatt.
Han satte sig. Det var en tanke han sökte ge
ord ät.
— Det är besynnerligt för mig, att jag får pro-
menera med fröken så här, sade han trevande.
Fröken är inte lik någon. Ingen! När jag var barn,
trodde jag på feer. Jag hade väl läst om dem i en
sagbok. Underliga väsen, som gledo bort, så fört
man ville närma sig. Fröken är bestämt en fe, inte
sant?
Petra skakade på huvudet.
— Det är jag visst inte. Feerna från sagboken
försvinna ju, när man växer upp. När man tycker
att man är barnslig därför att man ens ett ögon-
blick trodde på dem, då finnas de inte längre. Har
ni alltid bott på landet?
Petra ville veta något om den där mannen. Han
såg på henne nästan tacksamt. Hos honom, som hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
