Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
hade makt att förlänga njutningen och göra den
oerhörd.
Och i en sista våldsam ansträngning att icke röra
henne och med en hastig ångerfull bön till Gud, som
av gammal vana, föll han ändå för frestelsen och
tog henne, också han stönande som om båda skulle
krossas under hans tyngd.
Så blev allt dödstyst, stilla, mörkt. Hans tankar
rörde sig icke. Han somnade med ens in vid hen-
nes sida, med sitt blonda hår i en rufsig nedhäng-
ande kalufs och de barnablomstrande kinderna heta.
Men Adéle tog sig förvirrad över pannan. För
första gången hade hön i famntaget känt något som
liknade vällust. Aldrig hade hon erfarit detta. Hon
hade avundats andra kvinnor och tyckt sig tunder-
lägsen dem, därför att hon trodde att de ägde känne-
dom om denna njutningens hemlighet. Vid mannens
extas sjönk hon alltid samman som en död, utan
förnimmelse av något annat än leda och en önskan
att det skulle vara över,
Hon sträckte darrande sina händer över sin kropp.
Den tycktes henne en annan än nyss förut. Den hade
märken efter en ny mans händer. Hon tyckte att
hon blommade, Hennes sommar var kanske äntligen
nära. För henne var denna svaga förnimmelse av
famntagets lustfyllda utlösning av en oerhörd be-
tydelse. Hon som levde i en förstämd värld av
hetsad och besviken drift, som velat piska sitt sköte
och sina länder till att hinna fram till njutningen,
men ständigt sjunkit tillbaka i misslyckande, utäcklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
