Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
— Det var då för väl!
Hennes röst ljöd glad och munter. Hennes till-
stånd syntes redan på henne. Hon hade hängt en
färggrann schal över axlarna. Den dolde hennes
fröjdefulla hemlighet under sina utslagna blommor.
Hans stod och såg på henne från dunklet i tam-
buren. Hön hade ett starkt judiskt utseende. Bess
Rosenrauch ja! Efter Betty Levin skulle det komma
en Bess Rosenrauch. Bess skulle bli tung och yppig
som Betty, De svarta ögonen voro runda, stora, med
en litet förvånad blick. Håret föll omkring kinderna
svart och krusigt.
Hans gled förbi henne in i sitt rum. Den lögn han
nyss uttalat hade hon strax trott — därför att hon
ville tro den naturligtvis. Det var så mycket behag-
ligare att tänka sig att allt var som det borde.
Hans slog sig ned vid fönstret. Här var han så
högt uppe. Staden låg där nedanför glimmande av
oroligt ljus. Men nu när han hade himlen framför
sig, kunde han se hur horisonten långt borta var
täckt av en krans av moln. De hotade det blå, drogo
ihop sig, tätnade. Den där molnkransen gömde på
nattens mörker. Snart skulle den draga slöjor över
hela himlen.
Och Hans blev länge sittande där, seende ut över
staden med trötta ögon.
Det tog aldrig slut på denna dag, som börjat med
besöket hos professorn. Hans skulle sedan komma
att länge minnas den här dagen, början på en oänd-
lighet av långa dagar, som likt den där molnkransen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
