Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
adlig härkomst och maka till en friherrlig ämbets-
man. Men därefter återvände han till gamle Linde-
rot för att ånyo låta sig eggas av den för ett år-
hundrade sedan avlidne västkustprästens besvärjande
maningsord och oväderspiskade, salta näpst av lider-
lighetens last.
Han läste, och så småningom ropade och skrek
han fram:
Den blott förvirras om Guds sanning god,
som slits därom med hetsigt övermod.
Till stillhet ha de helga män flytt hän
och sökt ett himmelskt ljus på sina knän.
Kysk den horaktige skall bli,
och ren den oren varit.
Avstå från last, ligg ej däri.
Den aldrig slikt erfarit
har också aldrig Jesum sett.
Nej, syndigt måste bli dig lett!
Då tror du först på Kristum.
Och en ryslig storm vräkte nu störtskurar över de
stackare, som voro församlade i salen för att få höra
om Löftets land, om den Barmhärtiges vitskimrande,
i evig sabbat vilande Sions berg och om den milde
himmelske Brudgummen,
Gud härjade i sin lustgård, sade Josef. Hans
lynne var sådant att han skapade skönhet och rike-
domar, när han behagade, men syndade människan,
då var han också mäktig att taga tillbaka allt det
han nyss skänkt. En Gud som ger och tar tillbaka.
Ja, sådan var han, och måste vara. Vi sitta inte
trygga i våra hus, inte ens i dem, som vi själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
