Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Petra berättat? Men hennes nästa yttrande tog ho-
nom ur de tankarna.
— Jag här läst något om er i tidningarna, sade
hon endast, jag minns inte så noga vad.
— Ja, jag har ibland ståtat i tidningarna, sade
han litet ironiskt, i synnerhet förr i världen. Men
det här var ett egendomligt sammanträffande, och
visst inte det första. På nyårsaftonen mötte jag be-
stämt fröken Petra von Pahlen. Och var det inte
fröken som var med henne?
— Jag vet inte att vi mötte er, svarade Angela.
Men vi voro borta på en bjudning då.
— Ja ja. Ni återvände väl. Jag gick förbi er på
hemväg från den där mexikanska nyårsvakan på
Royal. Jag hade begivit mig dit för att se, om jag
skulle känna igen mitt gamla mörkhyade Amerika.
Det gjorde jag nu inte precis, så jag avlägsnade mig
strax.
Han såg tankfullt på henne.
— Jag kände rätt nära Petra von Pahlen förr, och
hennes bror Hugo, sade han,
= Å!
Angela blev röd igen.
— Det var min far. Han är död nu.
De sutto tysta. Tåget för igenom en skog. I gra-
narna, tyngda av snön och nyss orörliga, ilade det
av annalkande byar, medan himlen mörknade och
blev blyfärgad.
— Det här är hemskt, dödsdystert, sade Thomas
Meller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
