Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
sin fästmö Petra, Och här satt nu en ny Petra, som
med en strålande blick påminde honom om hans
första ungdom.
När det ett ögonblick blev tyst i kupén, kände
också Angela något 1 luften av den främmande
mannens tankar. Det snuddade vid hennes panna,
strävt som om skuggan av en avlägsen havsfågels
vinge strukit förbi. Och hon blev förvirrad utan att
förstå varför.
Nu foro de in i de långa södertunnlarna. Ljus
blixtrade förbi, från lamporna där ute dansade
skenet över kupén i sicksack.
Så körde tåget in på Centralstationen,
Angela sade hastigt adjö av Thomas och Cecil.
Thomas stod och såg efter henne, när hon sedan
långsamt försvann på perrongen bland de få och
tigande människorna där, som icke dragit sig åt
slottet och Riddarholmen.
Så suckade han litet, tog Cecils hand i sin ochi
började gå mot utgången och ut i ett svepande lik-
grått oväder under larmet från stadens alla kyrk-
klockor, vilka nu i ett ringde till en gammal konunga-
ankas ödsliga jordafärd.
Angela arbetade sig så småningom hem genom
stormen och de ftättpackade människomassorna,
efter det hon sett vad hon kunnat uppfånga i snö-
yran av den spökaktiga begravningsprocessionens
mörka och olycksbådande ståt. Den kom henne att
minnas en underlig bild hon sett som barn av upp-
rivna trupper, vilka slagna och med lutande huvuden
3 — v Krusenstjerna, Porten vid Johannes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>