Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
dött bort. En fruktansvärd tystnad hade härskat,
den dova tystnad som råder i den endast av mörka
skuggor och skräckinjagande andeväsen bebodda
öde urvärlden. Hästen arbetade sig mödosamt och
med svettdrypande kropp uppåt. Thomas fick sitta
av ibland och leda honom. Och slutligen stod han
där uppe på bergsplatån, där aldrig någon vit förut
varit. Med en känsla av triumf blickade han likt en
härskare ut över ett land av vita fjäll och skymtade
långt borta en saltlagun som tycktes vit även den.
Sedan kommo dimmorna, alla bergstraktens evin-
nerliga hot, smygande. Synen försvann, och han be-
fann sig insvept i ett töcken, och en blind man och
en blind häst letade sig stapplande nedför hans
triumfs berg. Och så ensamheten, denna nattens och
bergens ohyggliga, sorlande ensamhet, som med ens
var över honom. Han kunde inte tända eld för att
signalera till sina kamrater var han fanns, Allt han
rörde vid var dävet, drypande av fuktighet, och han
fick reda sitt läger bredvid den ångande hästkroppen
och vänta i timmar på morgonen för att möjligen
hitta tillbaka till sitt plåthus igen.
Nu där Thomas låg tyckte han sig förnimma
ljudet från en framilande flock guanacos, dessa de
patagoniska slätternas och de eldsländska stäppernas
vilda lättskrämda lamadjur, vilkas hovar han så ofta
hört slå mot marken, då de galopperat bort, var-
skodda av lukten från människor eller av ett
bösskott, som kanske på måfå avskjutits efter dem.
Han hade fattats av en kärlek till dessa hjordar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
