Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SI
en herrgärd, vit den också, med popplar framför.
Jag tycker så mycket om popplar, ty de äro så obe-
skrivligt förnäma, har en släkting till mig skrivit,
diktaren Hadrianus Nilsson. På alla grenar skulle
det sitta råttor och titta på henne med klara ögon.
Han såg drömmande framför sig och drog för-
skräckt upp benen under sig, som om han redan
sett råttorna.
— Har du lätt för att vara naiv? utbrast Stellan
beundrande. Jag anstränger mig allt vad jag för-
mår med det där med naiviteten, men jag har sä
svårt för det. Och så måste man ju också tänka sig
för, så det blir tavlor som inte genast skrämma slag
på folk. Man bör ändå måla så man får sälja, och
det är inte heller lätt.
Och med kisande självbelåten och ändå ängslig
min granskade han sitt porträtt av Agda.
— Jag har inte alls svårt för att vara naiv och
inte för att sälja heller, läspade Kiss till svar, av-
slutande. Jag har så lätt för allting.
Thomas såg ut i rummet. Det var fint i ordning,
nätt och putsat — pyntat som om en flicka haft sin
bostad där. Ett ögonblick tänkte han att Agda
Wising kanske skötte om städningen för Stellan,
men när han åter betraktade Stellan, förstod han
att det var pysen själv som höll fint här. Han var
så där välvårdad och nätt själv. Sannerligen: hu!
Var detta den nya generation som höll på att växa
upp i gamla Sverige?
Där sutto dessa två prydliga gossar, frökenele-
6, —v Krusenstjerna, Porten vid Johannes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
