Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
stående stora öron, det gav dem utseende av ett
ständigt och spänt lyssnande.
Men vid Sallys sida satt ytterst på stolskanten en
liten finurlig gubbe, en förtorkad trädrot, stram i
ryggen, brun, rynkig, med glimmande frostiga blå
ögon, påminnande om en frusen insjö. Det var bon-
den som kommit från Tjutaryd eller Hönsekind
eller Maramö i Småland samma morgon. Jacob Le-
vins bonde, Sveriges bonde, som rest upp till huvud-
staden för att med sin barkade arm försvara foster-
landet åt kungen och Jacob Levin,
Jacob gick fram och skakade hjärtligt hand med
honom. Han fick en näve i sin, hård söm stenarna
på åkern, full med senor och gammal seg styrka.
Jacobs fina känsliga hand mådde inte riktigt väl äv
den handtryckningen. Men det var ju som det skulle,
alldeles som det skulle. Förskräckt och ansträngt
förtjust på en gång, ryckte han handen tillbaka.
En bonde, ja ja, ja visst, en riktigt tvättäkta svensk
bondeman.
— Pappa, pappa, han har kommit! jublade
barnen.
— Ja, hjärtligt välkommen, sade Jacob så hjärte-
varmt och högtidligt han kunde åstadkomma och
satte sig på gubbens andra sida.
Så var det för en stund slut med konversationen.
Jäcob såg från sidan på sin bonde. Jo visst, han
hade kanske sett honom på Ekered. På sätt och vis
var väl denne gubbe ändå en besvikelse. Jacob hade
väntat sig en högväxt man med flammande blickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
