Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
jordbit, ett gammalt Palestina med dammgrå oliv-
lundar och blacka döda insjöpölar. Sälja och köpa!
Köpa och sälja! Silverslantarna rullade framför
dem. Mer. Mer: De älskade rikedomarna. Judas
hade sålt Jesus för trettio silverpenningar, De sålde
honom ständigt på nytt. Förrådde varandra, kors-
fäste varandra, blevo djävlar av girighet, men klang
det en ton genom rymden av musik, stannade de och
vände bleka lyssnande ansikten dit, varifrån tonen
kom. Djupast i deras själar, nästan kvävd av jor-
diska begär, fanns det en harposträng, som icke
ville dö. Tbland klingade den till. Den tycktes komma
långt bortifrån, lockas fram av en kvinnas späda
fingrar, Så hade harpan ljudit en gång i urtiden för
små lyssnande israelitiska barn, samlande dem kring
en moders knän. Så fortsatte den att ljuda med star-
kare eller svagare ton genom årtusenden, manande
dem att icke gå för långt bort, att vända åter till
det gamla grå landet, till moderns sköte.
Och så länge de lyssnade till klangen från harpan,
blevo de barn igen med blanka ögon. Affärerna gledo
dem ur händerna, de läto lura sig, läto trampa på sig,
sprungo undan för starkare. Till dess deras energi
åter knöt sig samman i tusen fina nervtrådar och de
sparkade och beto omkring sig med förtvivlans mod.
Jacob log helt godsint, där han satt. Han blev
plötsligt lik sin far, den lille Benno Levin.
Han reste sig sömndrucken med drömmar i ögo-
nen. Så drog han ned gardinen för det ännu sor-
lande torget där utanför.
10. — v. Krusenstjerna, Porten vid Johannes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
