Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
över hennes ansikte. Nu tyckte han plötsligt att det
var på något pikant sätt nytt att ha henne så här
oförmodat fastgjord vid operationsbordet.
— Låt mig höra på ditt hjärta, sade han.
Då knäppte Dora upp sin blus och Jacob lade
sitt öra till hennes blottade barm. Egentligen borde
han ju ha stetoskopet att lyssna med, men han
tyckte att det var så skönt att bara luta sitt huvud
mot hennes hjärta. Långsamt gled hans hand upp
mot ett av hennes runda bröst och kramade det sakta.
— Jag skall ta bort det, sade Jacob, tätt vid
hennes Hjärta.
Då slog hon armarna om hans nacke och fångade
in honom, själv ännu med benen fjättrade i kram-
porna,
— Tack.
Och de smälte båda i en underlig omfamning.
Efter en stund lämnade henne Jacob, och hon fick
resa sig.
— Jag skall bestämma en dag, sade han och gick
in i sitt rum.
När Dora stod vid tröskeln för att gå, kom han
fram till henne. Han log helt belåtet och blitt, fast
ändå en aning syrligt, löjet hos en förorättad, som
börjat taga hämnd och mäta ut straff, men som i
grunden fortfarande är lika oförsonlig, och han såg
trött ut, som efter ett dagsverke.
— Du är kanske ändå, när allt kommer omkring,
bara godheten själv, sade han. Dig kan jag inte vilja
skada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
