Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
XXXL.
Men se, nu i slutet av lövsprickningsmånaden april
kom det plötsligt åter snö från himlen. Stora gröna
knoppar svällde på träden. Nu fingo de vita blom-
mor, Och över rabatterna i parkerna, där gräset
vuxit fort och tyst under en sol som varit nästan
brännande, dalade flingorna och spunno en tunn vit
silkesväv över grönskan. Det såg fantastiskt ut:
grönt och bländande vitt. Men från den fuktiga
myllan steg en doft upp, en doft av värme från sol-
strålar som dröjde sig kvar och snart skulle smälta
snön till vatten.
Angela stannade på en av gångarna i Humlegår-
den. Hon såg sig lyckligt leende omkring. Inom
henne sjöng våren. Hon tryckte händerna mot hjär-
tat som slog så hårt.
— Thomas Meller, sade hon lågt.
Så blev hon rädd för sin egen röst och skyndade
vidare. Denna vår, denna underbara vår! Hennes
sinne knoppades som träden och var ljusgrönt som
gräset. Det skulle hinna före träden och blom-
morna, ty dess kalk stod redan halvöppen och vän-
tade rodnande på att få slå ut.
Angela var på väg till Hans von Pahlen. De hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
